......

Det är många tankar i mitt huvud just nu....

En som tär extra mycket är väntan på Elvins operation. Han har 80% blockering i näsan. Han kan ju knappt andas! Det är en vild kille med mycket energi som inte klarar av att leva som han vill. Han blir röd, svettig och har till och med blivit blå om läpparna av lek. Han har svårt att somna, han kan inte hitta ett läge där han andas bra. Han sover därför också oroligt på nätterna och vaknar nästan varje natt. Han blir trött, övertrött. Dagarna är tuffa för honom. Han orkar inte allt han vill, och gör han det ändå så är han helt slut.

Talet är inte heller det lättaste för honom, och både vi och läkarna tror det beror på detta. Det är inte lätt att prata när man är täppt i näsan, man låter gärna bli. Han blir frustrerad när vi sällan förstår vad han säger. Andra förstår honom nästan aldrig. Hans kompisar förstår inte och ett par av dom har även påpekat detta för honom. Han själv blir ledsen och säger att han inte kan när vi ber honom säga något. Han försöker men ger upp. 

Vår lilla kille är långt ifrån sig själv just nu. Det gör ont i hjärtat! 

Hans övertrötta frustrerande humör gör det inte lätt. Han är gnällig och bråkig. Tar nästan all vår fokus från hans syskon. Vi trilskas och bråkas tillbaka med honom, det går inte blunda för alla beteenden även om vi känner att allt är inte med flit, allt är inte hans fel. På kvällarna lägger vi oss med ångest över att de andra barnen kommer i kläm, och för att vi "skällt" på en liten kille allt för många gånger fast att han inte rår för det alltid. Det har blivit för mycket för oss alla.

Vi fick veta detta i våras. Och än har vi inte fått någon operationstid. Vi ringer då och då för att kolla hur det går, för att pressa på eftersom situationen känns ohållbar. Men icke. Tre månaders garantin som läkarvården har, den har vi inte märkt av. Dom räknar visst bort deras semester, men det har ändå gått långt mycket längre än tre månader. 

De stackars sköterskorna vi ringer och pratar med kan inte ge oss något. Dom vill hjälpa men kan inte. Vi har fått höra "vi får hoppas att något annat barn blir sjuk så ni kan ta det barnets tid". Det känns ju helt fel att tänka så, att hoppas så. Men det gör vi! Lika mycket som vi hoppas på att Elvin inte ska vara sjuk när det väl är hans tur. 

Jag mår dåligt över detta, jag är arg och ledsen. Mitt mammahjärta gör så ont!

Jag behövde skriva av mig lite.

Älskade lilla Elvin!

Förra vintern, före allt började..

♥